PROGRÈS
Idag kände jag av stora muntliga framsteg i det franska språket. Ja, det sträcker sig faktiskt en hel del utöver kommunikation rörande primära behov. Här går det sannerligen undan, tycker ni inte? Jag skulle vilja påstå att jag nu även kan säga en ansenlig mängd fraser om sekundära behov. HIGH FIVE!
Att kunna prata om sekundära behov är en nödvändighet om man ämnar ta en fika med en fransyska, som jag gjorde idag. Det var alltså under denna pratstund som jag kände av dessa fantastiska framsteg. Denna fransyska är en tjej, som jag hade träffat några veckor tidigare i universitetsmatsalen, som läser liknande utbildning som jag OCH har en svensk morsa. (Dock kan hon endast säga två ord på svenska.)
Hur som helst. Ni anar inte hur glad jag blev, när jag märkte att jag faktiskt kunde prata om flera olika saker rörande vår gemensamma utbildning (Statskunskap) och framtidsplaner med denna, fritidsintressen, roliga notiser om fransmän och deras kultur et. c. Jag kunde relativt snabbt finna ord att uttrycka mig om det mesta jag undrade över och ville berätta, även om förskräckliga grammatiska fel kontinuerligt begicks.
Vad som också glädjer mig denna afton är att min matlagning föll de två kineserna på läppen. Himla kul! Det räckte även till den glupske, rugbyspelande irländaren i min klass, ytterliggare en kines OCH min lärare. Ja, ni läste rätt. Hon frågade om hon kunde få ta lite och jag svarare att det gick alldeles utmärkt. Där satt vi: jag, två kineser, irländaren och min franska lärarinna och trängdes vid ett litet fyrkantigt bord, utanför klassrummen, och åt pasta med kikärts-tomatsås. HIGH FIVE!
Hoppas att hon tänker lite extra på mig, min lärare alltså, när hon rättar proven, som vi skrev idag. Ett litet plus i kanten är jag väl ändå värd efter denna generositet?
Adjöken!
Hur gick provet?
Göran: Tillräckliga poäng till G ska man väl kunna skrapa ihop. Dessutom bjöd jag ju la professeur på fredagslunch, så det ska väl inte vara några problem?
Hej!
Efter samtal med Göran (vilket är lite av en favoritdoktor till mig men säg det inte till honom ;))så fick jag bara lov att gå in & läsa din blogg och den är ju jättebra. Både intressant & rolig. Skrattar åt dina ibland mycket underfundiga kommentarer.
Själv är jag bara en liten läkarsekreterare i en liten ort i Östergötland, om du nu skulle undra =).
Hoppas du har det bra & ta hand om dig//Sekreteraren
Hej fina Stina!
Din logg är en fröjd för ögat, ytterst underhållande! Jag får först och främst be om ursäkt för att jag varit inte-höra-av-sig-damen, men jag utlovar bättring och hoppas att undvika kroppslig bestraffning. Idag har jag avklarat en 5 timmar lång Nek B tenta, pjuh vad skönt att ha den gjord. Gissa om det var fosterställning och andas i påse igår kväll?
På torsdag drar familjen till vemdalen för att åka skidor även om jag kör paralympics versionen.
Hur är livet? och hur har du det med hälsan? Uppdatera mig!
Jag saknar dig Bergman!
Puss&Kram!
ERNST! Var har du varit hela mitt liv? Som jag väntat och längtat! Uppgivenheten har tidvis outhärdlig, men NU kan min själ finna ro igen, nu när du äntligen hittat hit. Tack!
Vemdalen låter kanonkul! Skulle jag följt med, hade jag också kört paralympicsversion, så du behöver inte känna sig ensam Ernst. Jag är med dig.... varthän du än går... =)
Jag mår feint döhh och saknar dig och familjen MKT! Snart kommer jag hem. BARA 2 månader. Hur blir det med midsommar?
PUSS
Till Ernst igen: Det ska stå: "Uppgivenheten har tidvis VARIT outhärdlig". Ursäkta min lilla språkliga fadäs...
Sekreteraren: Hejsan! Jag vet inte om vi har träffats ngn gång, jag förmår inte placera dig någonstans i mitt minne, men jag är jätteglad att du hittat hit! Tack för komplimangen och kul att bloggen underhåller!
Håller med dig om att Göran är en bra doktor. Dock får jag själv ytterst sällan ngt medlidande från hans sida, om jag skulle vara sjuk eller ha ngt annat medicinskt problem. Jag har haft en tuff uppväxt med dessa omständigheter... men det är ngt jag får finna mig i, helt enkelt. =)
Ha det bra och återkom gärna!
Hej igen!
Nej vi har aldrig träffats, jag vet vem du är efter samtal med "da doctor" = )Kan tänka mig att det inte är lätt att växa upp med honom överhuvudtaget, haha........
Jag kommer absolut tillbaka hit, du tillför ju faktiskt något med din blogg ;)
Ha det jättebra & sköt om dig.
//Sekreteraren
PS: Vakna imorse & det va 12 minus ute så så tänk på oss stackare här hemma, antar du har det lite bättre ?! DS
